Språkval
  • Metoder

Under de senaste årtiondena har prospekteringsmetoderna utvecklats avsevärt. Ett mycket betydelsefullt framsteg är användningen av integrerade datorbaserade metoder för att analysera geologisk, geofysisk, geokemisk och geografisk information. Med allt kraftfullare datorer och program kan stora datamängder hanteras och tolkas enklare och effektivare. Ett annat exempel är utvecklingen av de geofysiska flygmätningarna som ökat förutsättningarna för att påträffa mineraliseringar på större djup.

Geokemiska undersökningar
Kemiska analyser av bl. a. bergarter, bäcksediment, jordprov och morän är en mycket viktig del av modern prospektering.I bland annat Skandinavien har analyser av olika element i de glaciala bildningarna (moränen) kommit att bli av speciellt intresse i sökandet efter malmer. De stora istäcken som en gång täckte Skandinavien ”hyvlade” av berggrundsytan och förde med sig krossat berg och fragment av malm, vilka spreds över stora ytor i isens rörelseriktning. När istäcket drog sig tillbaka under isavsmältningen lämnades ett moränlager med utspridda fragment av malmmineral kvar i de glaciala sedimenten. En systematisk provtagning och analys av moränen kan avslöja avvikande metallhalter även i extremt låga koncentrationer. Vid denna typ av geokemiska undersökningar är det inte halterna i sig som är det intressanta utan förhöjningen i metallinnehåll jämfört med omgivande bakgrundvärden. De anomala metallhalterna kan sedan spåras till sitt ursprung och leda till upptäckt av en ny malmfyndighet.

Geologisk kartering
Vid geologisk kartering bestäms de olika bergarternas utbredning och åldersförhållanden samt de omvandlingar och den tektonisering de genomgått. Karteringen baserar sig i första hand på undersökningar av de blottningar som finns i området samt på olika typer av geofysiska mätningar och studier av flyg- och satellitbilder. Kunskapen om ett områdes geologiska uppbyggnad är av största vikt för den fortsatta prospekteringen och för att mer generellt bedöma ett områdes malmpotential.

Borrmetoder
Inom prospektering användes främst två olika borrmetoder, hammar- och kärnborrning. Hammarborrning är den vanligaste metoden för provtagning av bottenmorän och ytberg som täckt av morän eller sediment. Vid hammarborrning slår en hammare sönder berget vilket ger ett bergkax som kan analyseras kemiskt och undersökas visuellt. Ofta provtas också moränen på olika djup. Analyser av sådana moränprover kan avslöja närheten till en mineralisering. Metoden är relativt snabb och förhållandevis billig och den användes därför ofta i inledningen av ett projekt. Även för provtagning vid guld- och diamantprospektering, där stora provvolymer behövs, används hammarborrning i stor utsträckning.

Kärnborrning är en roterande borrmetod där en diamantbesatt borrkrona skär ut en cirkulär kärna ur berggrunden (s.k. borrkärna). Denna karteras och de delar som bedöms vara mineraliserade klyvs på längden. Den ena kärnhalvan arkiveras tillsammans med den ej provtagna delen av kärnan medan den andra provbereds och analyseras. Från borrkärnorna erhålls bl.a. kunskap om mineraliseringens halter, bredder samt geologsiska och fysiska egenskaper vilka ligger till grund för beräkning av mineralresurserna.


 

Webbdesign: Presens.nu